Speri
Speri är en legendarisk familj inom den italienska vinindustrin. På flera sätt har familjen Speri satt Valpolicella på världens vinkarta, bland annat genom att gå i bräschen för att göra Ripasso och Amarone världsberömt. Nu har man gjort ännu en markering och lagt om hela sin produktion till ekologisk. Från och med årgång 2015 är alla Speris viner ekologiska.
Speri har alltid hyllat principen att det är vingården som bestämmer vinets kvalitet. Därför är man mycket mån om marken och odlingsförutsättningarna i respektive gård. Man har till och med behållit och låtit restaurera de gamla historiska stenmurarna som löper utmed sluttningarna för att inte störa balansen i odlingarna. Genom att miljöcertifiera hela verksamheten tar man nu ännu ett steg när det gäller omsorgen om vingårdarna, om markerna och om vinets kvalitet. Speri har nu infört metoder som kombinerar kunskap om ekologi, växtfysiologi, biokemi och insekters beteende. Till exempel låter man ogräs, gräs och annan vegetation vara kvar på odlingsarealerna för att säkerställa förekomsten av organiska ämnen i jorden. Man återför också kompost och rester från vinproduktionen.
Området Valpolicella i nordöstra Italien har de sista åren fått ett starkt uppsving med dramatiskt ökad kvalitet på sina viner. Med fokus på den lokala corvinadruvan och tillämpande av moderna metoder, utan att för den skull glömma traditioner, har producenter som Speri visat på områdets stora potential och funnit nya konsumenter över hela världen.
Recioto
Recioto är det närmaste antikens viner vi kommer i dag. När romarna började odla vin i norra Italien tillsattes ingen jäst, vinet fick spontanjäsa och resultatet blev ett sött och mustigt vin. I dag är Recioto ursprungsklassat och kan bara göras i Valpolicella.
Vi vet inte mycket om de första vinerna men en del metoder tros ha levt kvar genom seklen. Källorna är egentligen bara avbildningar och språkhistoriska rester i benämningar och namn. En sådant är recioto. Namnet går att härleda till romarnas ord för vin, men också till gammal Verona-dialekt där recioto betyder öron. Det var nämligen de små öronlika druvorna ytterst på klasarna man använde. Dessa druvor hade fått massor av sol och torkat ihop till russin sprängfyllda med socker.
I äldre tider lufttorkade man druvorna till Recioto på säckväv i torklador. Det är numera en kuriositet. Istället använder man temperatur- och fuktkontrollerade torkanläggningar där druvorna staplas i plastbackar direkt efter septemberskörden och får torka till pressningen i januari. Samma metod används för att göra Amarone, som som utvecklades på 1950-talet när man lyckades ta fram jästsorter som klarade att jäsa ut den söta Reciotomusten. Lite förenklat kan man säga att Amarone är en torr Recioto. Tekniken som används för att göra vin på torkade druvor kallas Appasimento eller Passito. Sådana viner är numera mycket populära och tillverkas långt utanför Valpolicella.
Vinet
La Roggia kommer från Valpolicella Classico (den ursprungliga vinodlingens hjärta i västra Valpolicella). La Roggia betyder närmast kanal eller bevattningsdike och är också namnet på den vingård på berget Sausto i San Pietro i Cariano där druvorna vuxit på 160 meters höjd. Precis som för Amarone måste druvorna till minst 45 procent bestå av corvina eller corvinone. En mindre del får vara rondinella. Därutöver tillåts endast små mängder iblandning av andra godkända druvor.
- La Roggia har mognat under 24 månader på 225-liters franska ekfat
- Druvorna till La Roggia har fått torka i 110 dagar
- Under torkningen förlorade de 42 % av sin vikt
- Speri är en liten producent som tillverkar omkring 35 000 lådor vin årligen
- Recioto buteljeras vanligen på 500 ml-flaskor
