vinskola om vinlandet frankrike
Kunskap & Tips

Allt om vinlandet Frankrike

Dela

Kategorier

Att Frankrike är världens främsta vinland är det svårt att säga emot. Vin är en del av den franska folksjälen, en del av landets historia, kultur och traditioner. I stort sett samtliga berömda vintyper har sitt ursprung i Frankrike. Det går helt enkelt inte att tänka sig Frankrike utan vin. Inget annat land har en sådan mångfald av prestigefulla viner. Inte heller en liknande variationsrikedom eller motsvarande utbud av storslagna lagringsbara viner med gastronomisk klang. Buret av matkulturen, varierande och optimala odlingsförutsättningar och tusenåriga hantverkstraditioner är Frankrike den främsta representanten för den klassiska vinvärlden och en förebild för vinproducenter över hela världen.

Franska vinlagar

Frankrikes vinlagar är föregångaren till många länders lagstiftning. Syftet är att lagligen skydda regionala vintyper, säkerställa viners unicitet och utveckla kvaliteten. Genom att tidigt (delvis 1855, men mer genomarbetat 1936) ursprungs- och kvalitetsklassificera viner lades grunden för Frankrike som vinimperium. Vinlagarna är indelade i fyra klasser. De reglerar ursprung, tillåtna druvor, odlingsmetoder, skördeuttag, märkning, dokumentation med mera. Att vinlagarna efterlevs övervakas av det statliga organet INAO – Institut National des Appellations d’Origine.

AOC

Appellation d’Origine Contrôlée (eller AOP Appellation d’Origine Protégée, som betecknar ungefär samma sak) är den högsta klassen. Det finns närmare 400 AOC-områden i Frankrike. AOC reglerar i första hand gränser för vinets ursprung, odlingssätt, druvsorter, tidpunkten för skörd, skördeuttag och alkoholhalter. Närmare 40 % av Frankrikes vinproduktion omfattas av denna klassificering. De mest prestigefulla vinerna i exempelvis Bordeaux och Champagne delas dessutom in i kvalitetsbeteckningar som Premiere Cru och Grand Cru.

VDQS

Vins delimité de qualité supérieur omfattar en mycket liten del av den franska vinproduktionen, mindre än 1 procent. Det är en klassificering som används för 26 vinproducerande distrikt. Bestämmelserna är inte lika långtgående som för en AOC. Vinerna med den här beteckningen brukar regelbundet flyttas upp till AOC-klassen, vilket skapat diskussion om en eventuell inflation i AOC-områden.

IGP

IGP Indication Géographique Protégée är en ursprungsbeteckning som används för enklare viner från ett avgränsat område. IGP-vinerna delas i sin tur i tre geografiska nivåer. Betäckningen infördes 2009 och ersatte den tidigare Vin de Pays. IGP-vinerna är ofta mycket prisvärda lantviner och bestämmelserna reglerar exempelvis alkoholhalt och skördeuttag.

VSIG

Vins Sans Indication Géographique eller Vins de Table (bordsvin) är den lägsta klassen. Denna klassificering innefattar få bestämmelser. Vinet måste komma från Frankrike och uppfylla EU-kraven med alkoholhalt på minst 8,5 %.

Frankrikes vinregioner

Frankrikes delas traditionellt in i sex större avgränsade vinregioner. Dessa sträcker över tre klimatzoner och har var för sig optimala förutsättningar för vinframställning. Tack vare det varierande klimatet, geografin, och geologin – det fransmännen kallar terroir – har flera regioner utvecklat viner som är stilbildande förebilder för alla världens vinproducenter.

Alsace

Alsace i nordöstra delen av Frankrike där Rhenfloden bildar gräns mot Tyskland produceras främst vita viner. Här finns ett stort antal vinbyar som skyddas mot regn och storm av den 1400 meter höga bergskedjan Vogeserna i väster. Alsace är nedbördsfattigt och en av Frankrikes soligaste regioner. Området har långa tider varit tyskt och vinproduktionen präglas av tysk tradition. I Alsace görs nästan uteslutande endruvsviner där riesling och gewurtztraminer är vanligast, men antalet druvsorter är mycket stort. Mer än 90 % av produktionen utgörs av vita viner. Till skillnad från Rhenvinerna är vinerna i Alsace ofta torra, men även söta viner, liksom röda pinot noir-viner produceras i Alsace.

Bordeaux

Bordeaux anses vara världens mest berömda vindistrikt. De röda vinerna från de anspråksfulla vinslotten som Margaux, Pètrus och Mouton-Rotschild räknas till världens absoluta största viner. Här görs också andra legendariska viner som det botrytisangripna Sauternes-vinet, men även vita viner och rosévin i betydande mängd. Produktionen är mycket stor (omkring 900 miljoner flaskor årligen). Bordeaux ligger nära Atlantkusten i sydvästra Frankrike där floden Garonne letar sig mot havet. I det tempererade klimatet odlas 13 godkända druvtyper i mycket varierande och bitvis exceptionella jordar. I Bordeaux blandas ofta druvsorterna eftersom det nyckfulla klimatet skapar stora variationer. 90 procent av produktionen utgörs av röda viner, mestadels merlot och cabernet sauvignon.

Rhône

Floden Rhône slingrar sig genom södra Frankrike från schweiziska Alperna och Genevesjön. Floddalen sträcker sig 20 mil i nord-sydlig riktning mot Medelhavet. Här har det odlats vin sedan feniciernas tid och Frankrikes vinodling anses ha sin vagga här. Området brukar indelas i en nordlig och en sydlig del. Norra Rhône har ett inlandsklimat, medan södra Rhône präglas av ett mer maritimt Medelhavsklimat. I norr odlas syrah i stor omfattning och vinerna från Côte Rôtie och Hermitage räknas till världens bästa. I södra Rhône är terrängen mindre kuperad och vinproduktionen mycket stor. Till de mest kända områdena hör Châteauneuf-du-Pape med sina berömda steniga vingårdar.

Champagne

Champagne är världens mest välkända vindistrikt. Inget annat vin har samma mondäna klang och anses vara lika förnämligt. Champagne ligger cirka femton mil öster om Paris i floden Marnes dalgång. I det svala klimatet har druvorna svårt att mogna vilket ger en hög syrahalt och en friskhet som är unik bland världens mousserande viner.  Champagne är indelat i fem områden och omfattar totalt 17 Grand Cru och 43 Premier Cru. Här odlas främst de tre godkända champagnedruvorna pinot noir, pinot meunier och chardonnay. Till övervägande delen produceras champagne enligt strikta lagar, men i regionen görs även stilla viner av både blå och vita druvor.

Loire

Loirefloden är Frankrikes längsta flod. Den letar sig fram från Centralmassivet väster om Rhône, först norrut med sikte mot Paris, men viker sedan av ut mot Biscayabukten. Loire är en mycket stor region med många appellationer och följaktligen vitt skilda vintyper. Här görs i princip alla slags viner från de torraste stilla vita till de sötaste dessertviner. Loire delas in i fyra underregioner:

  • Nantais,
  • Anjou-Saumur,
  • Touraine och Övre Loire.

Eftersom området är stort varierar klimatet från torrt och varmt till svalt och regnigt. Bland de gröna druvorna är chenin blanc vanligast medan cabernet franc dominerar bland de blå. Till de främsta appellationerna räknas Sancerre och Pouilly-fumé.

Bourgogne

Bourgogne ligger i inlandet i östra Frankrike. Här är vingårdarna ofta små och produktionen präglas av gamla, lantliga traditioner. Bourgogne som vindistrikt svarar endast för några få procent av den franska vinproduktionen, men ryktet är desto större. I Bourgogne finns ett 100-tal appellationer med en stor del Grand Cru-klassificeringar. Den stora gröna druvan i Bourgogne är chardonnay. Den odlas inte minst i den speciella kalkrika jordmånen uppe i Chablis. Till röda viner dominerar gamay och pinot noir, som har sin ursprungliga hemvist i Bourgogne och som länge har använts till att göra några av distriktets mest berömda viner.

Languedoc-Roussillon

Languedoc-Roussillon i söder mot gränsen till Spanien och Medelhavet är Frankrikes störa och kvantitativt viktigaste vinregion. Här finns mer än dubbelt så många vingårdar som i Bordeaux. I Languedoc-Roussillon görs mer än en tredjedel av allt vin i Frankrike, men blott en liten del av landets AOC-viner. På senare år har regionens status höjts och numera har flera regioner AOC-klassificering, dock produceras alltjämt en stor del enkla bordsviner.

Sud-Ouest

I sydvästra delen av Frankrike produceras också stora mängder vin. Regionen gränsar mot Bordeaux och består av olika delregioner där franska Baskien är den mest kända. Odlingarna ligger i huvudsak runt floderna Garonne och Dordogne. I regionen ligger bland annat de odlingar som används för att göra druvdestillatet Armagnac. I övrigt är Bordeauxdruvor vanligast, men även lokala druvsorter förekommer.

Provence

Det omsjungna Provence är också en egen vinregion som omsluter de berömda turistorterna i sydöst.  I Provence har man odlat vin mycket länge och regionen är berömd för sitt rosévin, men man gör även röda och vita viner. I det utpräglade Medelhavsklimatet med heta och torra somrar trivs flera värmetåliga druvor som exempelvis syrah.

Korsika

På Medelhavsön Korsika har närheten till Italien satt sin prägel på vinproduktionen. Många av druvsorterna har italienskt ursprung, men även lokala druvor förekommer. Landskapet är bergigt, mycket varierat och skapar vinodlingar med skiftande mikroklimat. I huvudsak produceras enkla viner, men under senare decennier har vinerna från Korsika fått mer och mer uppmärksamhet.

Frankrikes druvor

Inget land har haft lika stor betydelse som Frankrike när det gäller spridningen av druvsorter. Flera av de så kallade klassiska, eller ädla druvorna, har sitt ursprung i Frankrike. Många av dem har fått stå modell för vintyper som produceras över hela världen. Mycket av världens samlande kunskap kring oenologi, kloning, modifiering och utveckling av druvsorter är i grunden fransk.

Cabernet sauvignon

Cabernet sauvignon är världens mest spridda rödvinsdruva. Ursprungligen är det en korsning mellan cabernet franc och sauvignon blanc. Cabernet sauvignon brukar ge sträva och fylliga viner med typiska aromer av svarta vinbär. Det är en druva som gärna låter sig blandas med andra druvsorter och den odlas i princip överallt i hela vinvärlden.

Cabernet Franc

Cabernet Franc är mindre etablerad än släktingen sauvignon. Den odlas i stor utsträckning i Bordeaux och Loire. Det är en druva som trivs i svalare klimat och som ger tanninrika viner med hög syra. Ofta blir vinerna bäriga med toner av hallon, jordgubbar och körsbär.

Grenache

Den blå Grenache är vanlig i södra Frankrike. Grenache betyder ”mycket sol” och druvan är en soldyrkare. Vinerna får ofta en lite ljusare röd färg. Tidigare ansågs grenache ge enklare viner, men druvan används numer även till kvalitetsviner där exempelvis Châteauneuf-du-Pape sticker ut. Grenache är också en vanlig rosévinsdruva.

Merlot

Merlot är en mycket spridd druva med växtplatser över hela vinvärlden. Det är en av Frankrikes vanligaste druvor. Den mognar tidigt och ger rika skördar. Merlot är en av de stora druvorna i Bordeaux, som den också tros härstamma ifrån. Merlot ger viner av skiftande karaktär från lätta och fruktiga till tunga och fylliga.

Pinot Noir

Pinot Noir är en typisk druva för Bourgogne där den anses ha sitt ursprung. Det är en elegant men krävande druvsort som trivs bäst i svalare klimat. Pinot Noir har använts till att korsa fram en rad andra druvtyper. Pinot noir-viner blir ofta lätta och friska med bäriga aromer, men kan också växla till fylliga och komplexa med toner av mörka bär och frukt.

Syrah

Syrah är den vanligaste blå druvan i norra Rhône och ger syrarika, kraftfulla viner med djup färg och klang. I smaken hittar man ofta björnbär, lakrits och kryddiga inslag. Syrah är känd för sin pepprighet och används till flera muskelviner med stor lagringspotential.

Chardonnay

Den gröna chardonnay-druvan är en vinvärldens kameleont som anpassar sig efter förutsättningarna där den odlas. Den är mycket spridd och förekommer i alla vinländer. I Frankrike är den en signaturdruva i Champagne och Bourgogne. Ofta används chardonnay till mousserande viner och till eklagrade torra viner. Smak och karaktär skiftar.

Riesling

Riesling är en druva som kan ge såväl knastertorra viner som söta dessertviner. Den odlas i stor utsträckning i Alsace och ger viner med toner av citrus, gröna frukter och päron. Riesling tar tid på sig att mogna och ställer krav på klimatet. Den är dock som chardonnay anpassningsbar till jordmåner och odlingsplats.

Sauvignon Blanc

Sauvignon Blanc ger friska och aromatiska viner. Det är en stor druva i Loiredalen där Sancerre och Pouilly Fumé anses göra den allra störst rättvisa. Smaken är ofta bärig och fruktig med nötaktiga inslag och höga syror. Sauvignon Blanc är mycket spridd över vinvärlden.

Få inspiration i mailkorgen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få tips och inspiration på mat och dryckesnyheter. Klicka för de kategorier du är intresserad av.

Din information kommer att användas av AB Nigab för att ge dig nyheter och marknadsföringsinformation. Du kan när som helst utöva din rätt till åtkomst, rättelse, radering eller invändning genom att kontakta oss på info@nigab.se.

Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på länken i footern i alla e-postbrev du får från oss eller genom att kontakta oss på info@nigab.se. Vi ska behandla dina uppgifter med respekt. För mer information - se vår integritetspolicy. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

Close

Dela via

Close