Prosecco – en bubblande succé

Prosecco är världens mest exporterade mousserande vin och Italien är på god väg att passera Frankrike som världens största bubbelproducent. På senare år har intresset för Prosecco exploderat. Det går minst sagt en Proseccovåg över världen, så till den grad att det tidvis råder brist på Prosecco, särskilt under våren – nästan en halv miljard flaskor säljs årligen.

Anledningarna till detta är flera: priset är ofta angenämt, det italienska köket har blivit en världssuccé och italienska Bellini- och Spritz-drinkar är det hetaste på alltifrån från nattklubbar i New York till altanhäng i Sommarsverige – av de tio mest sålda mousserande vinerna på Systembolaget är sju Prosecco.

Prosecco brukar beskrivas som en lättchampagne, vilket är lite vanvördigt. Det finns Prosecco som många gånger kan vara väl i klass med de flesta av världens bättre mousserande viner. Spännvidden är stor liksom komplexiteten. Prosecco är ett perfekt mingelvin, en förträfflig fördrink, gott till mat och desserter och passar som sällskapsvin överallt där bubblor får sätta festlig färg och stämning.

Ursprungligen kommer Prosecco från regionen Treviso i Veneto. Namnet härstammar från en liten by utanför Trieste som heter just Prosecco. Området är Italiens största DOC och omfattar 14 000 kvadratkilometer. DOC-systemet är en kvalitets- och ursprungskontroll som infördes i början av 1960-talet, som ett försök att reglera Italiens vildvuxna vinproduktion. DOC kom att bli grunden för det italienska vinets uppgång. DOC-områdena blev med tiden fler och fler och på 80-talet tillkom DOCG, en överklass med särskilt högt ställda krav.

Prosecco fick sin DOC klassificering 1969 och omfattar nio provinser mellan Veneto och Friuli Venezia Guilia. Prosecco har även en DOCG-klassificering för Treviso och städerna Conegliano, Valdobbiadene och Asolo. Prosecco DOCG kommer från de brantaste och mest svårodlade områdena och kräver betydligt fler mantimmar att producera.

Uppe i nordöstra Italien är klimatet svalt, ofta kylslaget och man skördar inte druvorna förrän i november. Prosecco görs på druvsorten glera, som fram till 2009 hette just Prosecco. Regelverket medger dock iblandning av andra druvsorter upp till 15 procent. Prosecco tillverkas genom den så kallade charmat-metoden, vilket innebär att vinet får en andra jäsning på ståltank. I äldre tider fick vinet en andra jäsning när våren kom och den avstannande jäsprocessen satte i gång igen. Efter jäsningen lagras vinet på ståltank mellan 18 och 24 månader. Prosecco finns som Spumante med kraftigare bubblor, som Frizzante med lättare mousse och även mera sällsynt som helt stilla vin.