Bourbon

Bourbon är en av världens populäraste spritdrycker. Bourbon är klassat som en whiskysort, men egentligen är whisky och bourbon whiskey tämligen olika produkter ¬– i USA stavar man whisky med ey på slutet, vilket är en kvarleva från gaeliskan och de gaelictalande irländare som på 1600-talet slog sig ner i den sydöstra delen av landet som kallades Bourbon County, ett namn som i sin tur var en hyllning till, de franska bourbonnerna, som stödde amerikanerna i frihetskriget.

Trots att Bourbon whiskey och singelmaltwhisky har en del gemensamma nämnare, är olikheterna desto fler. När de första irländarna bosatte i det som skulle bli Kentucky insåg man att det var dåliga marker för att odla korn, men majs växte som ogräs och eftersom man inte kunde tänka sig att vara utan whiskey började man helt enkelt bränna sprit på majs. Den sprit som nybyggarna från Kentucky destillerade kom att kallas bourbon whiskey och den började snart fraktas längs Mississippi ner mot New Orleans och hela södern. Länge fanns inga som helst regler kring bourbontillverkningen, man fyllde sprit på ekfat och skickade dem med hjulångarna på den stora floden. Tillverkningen gjordes till en början i klassiska enkelpannor, men efterhand etablerades modernare utrustning och en industri växte fram. Majs var det vanligaste spannmålet, men även råg, vete och en liten mängd korn gick ner i jäskaren. Det är många som gör anspråk på att vara den första som destillerade bourbon i Kentucky. De flesta stora varumärken har rötter som går långt tillbaka i bourbonhistorien, men de verkliga pionjärerna känner vi inte längre till. Troligen var det enkla farmare som husbehovsbrände sin majs, precis som de gjort med kornet hemma på Irland. Det lär ha funnits tusentals pannor på gårdarna i Bourbon County. En som uppmuntrade till whiskytillverkning var guvernören i Virginia Thomas Jefferson, sedermera USA:s tredje president. Han erbjöd jordlotter om femton hektar till nybyggare som började odla majs. I den bördiga jorden uppstod en överproduktion och för att majsen inte skulle förfaras startade många farmare gårdsdestillerier. När det stora Bourbon County så småningom delades upp i mindre enheter fortsatte många att skriva ”Old Bourbon” på de tunnor som skeppades längs Mississippi mot New Orleans och namnet bourbon blev småningom synonymt med whiskeyn. Att faten före användning rengjordes med öppen eld och att båtturen tog sin tid innebar att karaktären på whiskeyn blev rund och söt.

Mot slutet av 1800-talet drog en våg av fromhet och nykterhet över världen. Inte minst i USA växte både kyrkligheten och nykterhetsrörelsen sig starka. En starkt bidragande orsak var det alkoholmissbruk som riskerade att lamslå samhället. I stat efter stat med början i Kansas infördes förbud mot tillverkning och konsumtion av alkohol. Första världskriget kom att medföra brist på spannmål till mat och bröd och nykterhetslobbyn växte sig än starkare. Den 16 januari 1920 kom en federal lag som förbjöd tillverkning och försäljning i samtliga stater. Nationen torrlades, bourbontillverkningen chockstoppades, importen förbjöds och endast de mest förslagna skotska tillverkarna lyckades smuggla in whisky i landet.

Förbudstiden kom att vara ända till 1933 då Franklin D Roosevelt vann presidentvalet på just förbudsfrågan. Det dröjde dock ett bra tag innan tillverkningen av bourbon växte sig stor igen. Det skedde sedan senatorn i Arkansas, Wilbur Mills, agerat i saken. Samme Mills som på långt senare skulle få goda möjligheter att bli vald till USA:s president, men orsakade en praktskandal då hans utomäktenskapliga kärleksaffär med stripteasedansösen Fanne Foxe avslöjades och tvingande honom att avgå med buller och bång. Ivrigt uppvaktad av ekskogsägare och tunnbindarrepresentanter – som under förbudstiden tappat sin allra största marknad – drev Wilbur Mills igenom en federal lag som slog fast att bourbon måste lagras på nya ekfat. I Arkansas växte mycket ek och ”ofoget” att använda fat gång på gång försämrade marknadsläget. Den nya bourbonlagen kom att få vittgående konsekvenser för bourbonindustrin och för all världens ekfatslagrade sprit. Plötsligt uppstod mängder med billiga begagnade bourbonfat. Utbudet förändrade all världens produktion av whisky, rom och andra lagrade spritsorter.

Det finns en hel del regler som styr vad som får kallas bourbon Whiskey. Bourbon får göras i hela USA, men har sin hjärtpunkt i Kentucky, minst 51 % av råvaran måste vara majs, i övrigt är råg och korn vanliga ingredienser. Bourbon får ej ha en alkoholhalt som är högre än 62,5 % och måste lagras på nya kolade ekfat. Bourbon får inte färgas med sockerkulör och måste lagras i minst två år. Yngre bourbon än fyra år måste ha åldersangivelse. Straight bourbon är minst två år. Sour mash är en tillverkningsmetod med surmäsk som numera är vanlig inom bourbonindustrin, ofta klassad som Tennessee Whiskey – som är ursprungsmärkt whiskey av delvis annan typ och tillverkning än bourbon. Tennessee Whiskey filtreras exempelvis mycket långsamt genom träkol av lönn.