Gin
Gin är den spritsort som vuxit mest i popularitet de senaste åren. I en lång rad länder i Europa, i USA och i Japan har det vuxit fram gindestillerier i nästan ofattbara mängder. I Storbritannien fanns år 2008 tolv destillerier, i dag finns det fler än 500. Utvecklingen är såklart driven av ett ökat intresse för gin och gindrinkar, men det är också en följd av att den är ganska enkelt att tillverka. Den har en kort sträcka från investering till försäljning och regelverket är okomplicerat.
Gin är en enbärskryddad engelsk spritsort med holländsk genever som föregångare. För att klassas som gin krävs att basspriten ska vara destillerad till minst 96 % och att smaken domineras av enbär. Därutöver kan en mängd ingredienser och smaksättningar förekomma så länge de är naturliga och kommer från växtriket.
Historia
Legenden berättar att det var en holländsk apotekare, Sylvius de Boewe, som var den första som destillerade genever. Under 1600-talet försökte han utveckla mediciner mot magsjuka. Han macererade enbär i vin som han sedan destillerade. Resultatet blev en stark, välsmakande dryck som sades bota allt från urinbesvär till alkoholproblem. Mot slutet av 1600-talet blev Wilhelm III kung i England. Han hatade fransmän och förbjöd fransk import. Under religionskrigen mellan Frankrike och England gjorde engelsmän och holländare gemensam sak mot Frankrike. När handeln med Frankrike upphörde försvann vin och brandy från Londons barer och gästgiverier. Engelsmännen fyllde på med Genever. Snart började man tillverka en egen engelsk variant, som man kort och gott kallade ”gin”. När så Wilhelm III avreglerade rätten att tillverka sprit blev gin en folkdryck. Bara i London fanns tusentals pannor. Dryckenskapen var gigantisk och samhällsproblemen enorma. På 1800-talet lärde man sig att destillera en renare sprit. Man behövde inte använda så mycket socker och en torrare ginstil, London Dry gin, blev omåttligt populär, särskilt sedan tonicen introducerats under andra halvan av seklet.
Tillverkning
Det finns flera sätt att tillverka gin. Den vanligaste metoden är att låta kryddor och örter macerera i sprit. När maceratet fått tillräcklig karaktär destilleras det. En annan metod är att låta spritångorna ledas genom kryddblandningen eller genom en kryddkorg i spritpannans hals. Så görs exempelvis Hendrick’s Gin. Recept och kryddningar varierar stort. Varje tillverkare har sina egna, ofta hemliga recept, men enbär, korianderfrön och citrus ingår nästan alltid. Basspriten är i regel vetebaserad, men andra spannmål förekommer, liksom vinsprit. I Japan och Asien är det oftast majs.
Drinkingrediens
Nästan all gin som produceras dricks ren eller i cocktails, exempelvis världens mest blandade drink, Gin&Tonic, eller den nästan lika populära Dry Martini. På senare år har den blivit en mer sofistikerad spritdryck. Smakerna har förfinats och producenterna har blivit fler. Den dricks allt oftare som ”sipping” eller som snaps.
Gin delas in i följande varianter, men stilen inom varje kategori skiftar eftersom kryddningen är så mångskiftande
Gin
Gin utan vidare beteckning avser en vätska som görs genom att man smaksätter ren sprit med essenser.
Distilled Gin
Distilled Gin är gin som görs av ett omdestillerat macerat. Denna metod är den överlägset vanligaste.
Old Tom
Old Tom är Distilled Gin som sötats. Sötman kan komma från socker, honung eller olika örter.
London Dry Gin
London Dry Gin görs på samma sätt som Distilled men eftersötas aldrig. Sötman får inte uppgå till mer än 0,1 gram per liter och alkoholstyrkan får inte understiga 37,5 %.
Plymouth Gin
Plymouth Gin är den enda ursprungsskyddade ginsorten. Den kan bara göras i och kring Plymouth. Plymouthgin har en något oljigare karaktär och smaksätts ofta med söta apelsiner.
Sloe Gin
Sloe Gin är en traditionell gintyp som framställs genom att slånbär och socker läggs i ett ginkryddat destillat, ofta med lägre alkoholstyrka.
International Gin/ American Style Gin
Internationell gin, eller oftare American gin, är en dryck som inte omfattas av det europeiska regelverket. Ibland dominerar andra smaksättningar än enbär och lokala metoder förekommer vid framställningen.