Festligare.se Välkommen till Festligare! Vi ägs och drivs av Nigab. Mer info om Nigab hittar ni här.
Hos Nigab hittar du ett stort utbud av rött, vitt, rosé och ekologiskt vin i alla olika prisklasser. Trots det så tummar vi aldrig på kvalitén utan distribuerar endast högkvalitativa viner från de bästa vinproducenterna.
Vi har allt för att du tryggt ska kunna köpa ditt vin på Systembolaget. Antingen i butik eller enkelt beställa på nätet och hämta ut i din butik.
Letar du efter ett vin att ha till maten så är viktigt att fundera på vilka smaker du vill framhäva med hjälp av det av det vin du ska beställa. Drycken ska komplettera och spegla maträtten utan att ta över den.
Rent generellt kan man säga att alla sorters vin har ett brett användningsområde, det gäller bara att hitta rätt smaker att matcha med.
Kika gärna på de enskilda produktbeskrivningarna där vi djupdyker i och specificerar smakerna!
Vin är den äldsta kulturdrycken vi har. Allt vin, alla druvsorter, härstammar från urdruvan, den vildväxande Vitis vinifiera. Att ställa druvors saft att vildjäsa i solen gjorde människor tiotusentals år före vår tideräkning. Druvkärnor från stenålderstid har hittats på platser över hela världen, så vindruvan har under mycket lång tid varit en del av mänsklighetens kosthållning. Ingen vet när någon drack det första vinet, eller var och när vinodlingen uppstod. Mycket tyder dock på att det var i Kaukasus, kanske i nuvarande Georgien, för mer än 8 000 år sedan.
Arkeologiska fynd från Georgien visar att man tillverkade vin för 6 000 år sedan. Så småningom nådde kunskapen om att odla och bereda vin till länderna vid östra Medelhavet. Man vet att vinodling förekom där redan 3 000 år före vår tideräkning. Ytterligare 1 000 år senare hade vinodlingar etablerats på Balkan och i Grekland. När sjövägarna västerut började trafikeras tog handelsfolk, som fenicier och greker, med sig vin och vinrankor till kusterna runt hela Medelhavet. Förmågan att kultivera och odlingstekniker, som i stora drag fortfarande används, växte fram under den grekiska högkulturen.
I Etrurien, ett område norr om Rom levde etruskerna. Deras kultur är delvis höljd i dunkel men vinodling var betydelsefull för dem av många skäl. Etruskerna kom att förfina kunskapen. När sedan det romerska riket bredde ut sig följde vinodlingen med, först norrut mot Frankrike och Tyskland, sedan västerut mot Spanien och Portugal. Romarna kom att grunda en lång rad av världens viktigaste vinområden som Bourgogne, Bordeaux, Loire, Rhen och Mosel. När kristendomen fick fäste blev klostren betydelsefulla för vinproduktionen. Vin behövdes till nattvarden och vingårdar planterades runt klostren. Dåtidens kloster var tidens universitet. Där samlades de som sökte kunskap, människor som var läskunniga och intresserade sig världen. Man upptäckte att man kunde ympa kvistar av Vitis vinifiera på andra plantor och hela släktträd började växa fram. Under Medeltiden ägde klostren merparten av Europas vingårdar. Med kristendomen spreds sedan vinodlingen vidare av missionärer och kolonisatörer. Vinrankor togs då från Europa till nya kontinenter. Inte minst började Vinrankor skeppas fram och tillbaka mellan Amerika och Europa, och med dem kom insekter och svampsjukdomar.
År 1863 vissnade vinstockarna hos den sydfranske vinbonden Joseph Antoine Bortys i Roquemaure. Året därpå var vinstockarna döda och sjukdomen spred sig till vingård efter vingård. Först sedan flera miljoner vinstockar hade dött och paniken var fullkomlig upptäckte man att det var en lus, Phylloxera vastatri, som angrep plantornas rötter. Joseph Antoine Bortys hade fått vinrankor av en bekant i New York. Bortrys var ovetande om att plantorna var fulla med löss och planterade ut dem på sina marker. För att stoppa angreppet försökte man med allt från att bränna jordar och översvämma odlingarna till att trycka ner mängder med giftiga bekämpningsmedel i marken. Först 1869 insåg biologer att angreppet kunde stoppas om man ympade europeiska druvor på amerikanska resistenta plantor. Det skulle dock dröja mer än 50 år innan den franska vinproduktionen var tillbaka på samma nivåer som före vinlusangreppet. De ympade vinstockarna räddade Europas vinodlingar, men till priset av att vinet fick nya egenskaper. Delvis buret av mytbildningen anses vin från tiden före vinlusen ha haft högre kvalitet än dagens viner. Några få områden i världen klarade sig från vinlusens härjningar, Chile och Cypern är sådana exempel samt delar av Australien och Nya Zeeland. Det finns också enstaka andra odlingslägen i Europa som inte drabbades.
Vinlusens härjningar fick stora konsekvenser. Bristen på vin medförde brist på cognac, brandy och andra vindestillat. Blendwhiskyn fick en gyllene chans och tog förstaplatsen från vindestillaten som egentligen aldrig återkommit i samma omfattning. Det blev också vanligt med förfalskningar där vinetiketter beskrev något helt annat än innehållet. För att bringa ordning och reda instiftades franska vinlagar. Dessa blev en förebild för andra länders vinproduktion där områden skyddades och vi fick ursprungsmärkningar som säkerställde kvalitet och produktion.
