Rött vin

Rött vin är världens främsta kulturdryck. Det har en mångtusenårig historia och spelar en betydande roll i en mängd kulturer, i religioner och för mänskligheten. Ingen annan dryck har heller lika stor samhällsekonomisk betydelse och i de stora vinländerna arbetar miljontals människor i vinindustrin.

Rött vin görs av blå druvor. Det är i skalen som färgämnena sitter. Druvans saft är i sig färglös. Skillnaden mellan rött vin och vitt vin är att man låter de blå druvornas skal laka ur i musten sedan druvorna krossats. Vid tillverkningen av vitt vin avskiljer man skalen från musten redan i samband med krossningen. Man kan alltså göra ett vitt vin av blå druvor, om man separera dem från skalen. Vita viner görs dock till allra största delen av gröna druvor. Vid tillverkningen av rosévin låter man de blå druvornas skal laka ur en kortare tid innan avskiljs från musten. Beroende hur länge skalen får ligga och macerera en innan musten sätts att jäsa desto mörkare röd färg får vinet, men också desto mer strävhet, eftersom även garvsyrorna, eller tanninerna, som man oftast säger, sitter i druvornas skal.

Rött vin har en enorm betydelse i många länders kulturer och matkulturer. Man brukar tala om den gamla respektive nya världens viner. Med den gamla menar man då huvudsakligen de stora Medelhavsländerna, medan den nya världen företrädesvis är länder på andra kontinenter dit druvan kommit med kolonisatörer eller importerats på andra sätt. Blå druvor är ofta mer värmeälskande än gröna. I svalare klimat är det få blå druvor som kan odlas. Länder som Tyskland, Österrike, Ungern, Nya Zeeland, och för all del även Sverige, är därför mer utpräglade vitvinsländer.

Rött vin är omåttligt populärt. Till den blå druvans främsta egenskaper hör dess mångsidighet och smakskillnader. Det finns flera hundratals blå druvor som odlas kommersiellt. Beroende på hur man tillverkar vinet och vilka blå druvsorter man använder desto större kan smakskillnaderna i ett rött vin bli. Rött vin kan vara allt från riktigt sött dessertvin till strävt och knastertorrt.

Världens mest odlade rödvinsdruva är cabernet sauvignon. Den har franskt ursprung och i Frankrike kallas den för kungsdruvan. Dess tjocka skal ger mycket färg, tanniner och fyllighet. Cabernet sauvignon har en ohotad ställning som världsetta och odlas i många länder. Nästan lika ohotad världstvåa är franska merlot, som följs av spanska tempranillo, shiraz och pinot noir.

När det gäller rött vin har många länder en ”nationaldruva”, sangiovese i Italien, tempranillo i Spanien, pinotage i Sydafrika, Zinfandel i USA och malbec i Argentina. Dessa druvor har ofta muterats eller korsats fram av andra druvor, inte sällan är franska pinot noir inblandad.

Frankrike är världens främsta rödvinsland. I distrikt som Bordeaux, Bourgogne och Rhône tillverkas rött vin som är förebilder för en lång rad andra vinländer. För länder som Australien och Sydafrika är de franska rödvinerna ofta mallen man strävar efter, franska druvsorter är vanliga och metoder och kunskap är ofta inspirerade av Frankrike. Italien är också ett framstående land när det gäller rött vin. Toscana, med sina Chianti och ”super tuscans”, Valpolicella med Amarone och Ripasso och Piemonte med sina Baroloviner räknas till världens främsta röda viner. I Spanien är det tempranillodruvan som är den stora rödvinsdruvan, rött vin från Rioja är en internationell storstjärna. I både Italien och Spanien är inhemska druvor vanligare än de franska druvsorterna,

Rött vin har som ingen annan dryck egenskaper som kan lyfta fram smaker hos en lång rad maträtter. Ofta är ländernas matkulturer något som vuxit fram hand i hand med de röda vinet. Ett välvalt rött vin förgyller och fördjupar den gastronomiska upplevelsen nästan oavsett vad det serveras till.