Vitt vin

Var färgen kommer ifrån

Vitt vin kan man göra av alla druvor – även blå. Färgen i ett vitt vin kommer från färgämnen i skalen och den färg vinet får beror på hur länge skalen får dra i musten. Ingen vet hur eller när det vitt vin uppkom. Eftersom den vilt växande urdruvan, Vitis vinifera, hade blå frukter, var troligen de första vinerna röda eller svagt rosafärgade. Man har funnit amforor i Tutanchamons grav med rester av vitt vin, så konsten att producera vitt vin var uppenbarligen känd redan för 3 300 år sedan.

Jäsning i låga temperaturerer

Vitt vin tillverkas nästan uteslutande av gröna druvor. I regel avskiljs skalen från musten redan vid pressningen. Därefter får vinet oftast jäsa vid ganska låga temperaturer, 12–14 grader. I övrigt skiljer sig inte vitvinsproduktionen nämnvärt från tillverkningen av rött vin. Vitt vin finns i ett stort antal stilar. Det kan vara fruktigt, friskt, knastertorrt, sött, det kan vara fyllt av mineraler och tanniner, eller lätt och uppfriskande som ett sommarregn. Vitt vin lagras ofta på ståltank, men också eklagring förekommer, vilket utvecklar smöriga och kraftfulla viner. Vitt vin används även till sött vin, några av världens mest berömda dessertviner, som Sauternes, Chateau d’Yquem och Tokajer görs av gröna druvor.

Utpräglade vitvinsregioner

Vissa länder och områden är av tradition utpräglade vitvinsregioner, som exempelvis, Tyskland, Österrike och franska Alsace och Chablis. Vitt vin har en benägenhet att ta upp mineraler ur marken, därför är steniga och karga jordar att föredra för vitvinsodling. Gröna druvor är ofta mindre soldyrkare och mer frosttåliga. Flera gröna druvor anses därför vara särskilt lämpliga i svalare klimat. Sådan är exempelvis den gröna solarisdruvan som numera odlas på ett stort antal svenska vingårdar.

De vanliga druvsorter

Många av världens mest odlade druvsorter används till vitvinproduktion. Den spanska gröna druvan airén är rent av världens mest odlade druva. I sin hemregion La Macha står den för nästan samtliga vinodlingar. Den globalt sett mest spridda gröna druvan är chardonnay. Chardonnaydruvan är så välkänd att den ofta får ge namn till vinet. Chardonnay-vin är ett begrepp som är vida känt, trots att druvan i sig låter sig anpassas och utvecklar vitt vin i vitt skilda stilar. Chardonnay är tacksam att odla, den ger stora skördar, är lönsam och låter sig snällt nöja med vad vinbönderna gör för den. Chardonnay ger såväl dyra och exklusiva vita viner men också enkla och okomplicerade, dess mångsidighet är förbluffande. Mångfalden har också inneburit att det produceras en hel del enkla och slarviga chardonnayviner, vilket har gett druvan ett oförtjänt dåligt rykte. Chardonnay odlas mer eller mindre i nästan alla vinländer. I Champagne är den en av tre godkända druvor och druvsorten bakom många berömda blanc de blanc. I torrare och svalare klimat utvecklar chardonnay torra och mineralrika viner, medan den i varmare länder som Australien och Chile ger mer fylliga viner med inslag av citrus och tropiska frukter.

Druvan från Loiredalen

En mycket vanlig druva hos vitt vin är också sauvignon blanc. Sauvignon blanc tros härstamma från Loiredalen, men odlas numera med framgång i många av världens vinländer där klimatet inte är för varmt. Sauvignon blanc mognar tidigt och ger friskt torrt, vitt vin. De karaktäristiska sauvignon blanc-vinerna är lätta att känna igen. De är oftast torra, friska och aromatiska och har en typisk ”grön” doft av nässlor, grön paprika och svartavinbärsblad. I dag odlas sauvignon blanc i svalare klimat i många länder. De mest kända sauvignon blanc-vinerna kommer från Sancerre och Pouilly Fumé i Loiredalen, men också Nya Zeeland USA, Sydamerika och Sydafrika har visat sig vara utmärkta växtplatser.

Mångsidiga riesling – en grön druva för alla smaker

En tredje stor och av många hyllad grön druva är riesling. Rieslingviner finns i vitt skilda stilar, från knastertorra och friska Alsaceviner, till fruktiga och syrliga Rhenviner, ända till honungssöta dessertviner. Tyskland är optimalt för riesling och landet svarar för cirka hälften av världens odlingsareal. Men även i Österrike, Nya Zeeland, Alsace och på höga höjder i Chile, Argentina och USA odlas riesling med framgång. Riesling är en mycket mångsidig druvsort och har förmågan att anpassas sig efter växtplats och jordmån. Bland rieslingvinerna finns allt från torra och krispiga viner till söta frostnupna eisweiner och botrytisangripna dessertviner, bland dessa är tyska Trockenbeerenauslese världsberömt. Utöver de stora druvorna till vitt vin finns mängder med andra gröna druvor som används till vitvinsproduktion över hela världen, spännvidden är enorm och smakerna och stilarna skiftar efter klimat och jordmån. Gröna druvor är också de som lämnar mest åt vinmakaren, sättet musten vinifieras får stort avtryck i smaken. Druvorna är mindre självständiga än blå druvor och låter sig i högre grad påverkas under vinifieringen.

Vitt vin serveras i regel kylt, ofta dricker vi vita viner för varma. Kylskåpskallt går alldeles utmärkt, i synnerhet eftersom temperaturen stiger några grader i glas eller flaska i rumstemperatur på dukade middagsbord med levande ljus och dignande skaldjursbufféer – just skaldjur av alla sorter är det vita vinet nästan omistligt till.